Jihad Menhem (V), Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) och Annika Hickish (MP) i en gemensam replik på debattartikel från Ola Karlsson (M), Nerikes Allehanda

Örebro läns landsting

Oppositionsråd Ola Karlsson (M) riktar kritik mot styret i landstinget och missar att majoriteten består av tre partier. Vi socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister  arbetar långsiktigt och strategiskt. Vi tar ansvar för ekonomin och har sedan 2004 redovisat positiva resultat. Förra året fanns ett överskott på 70 miljoner kronor.

Ola Karlsson framhåller någon enstaka satsning i sin egen budget, men skriver inget om att de vill strama åt vårdens resurser. Enligt borgarnas budget ska sjukvården i länet klara sig med drygt 16 miljoner kronor mindre. Universitetssjukhuset i Örebro får åtta miljoner mindre, Lindesberg lasarett får drygt fem miljoner mindre och Karlskoga lasarett får över en miljon mindre än vad vi i majoritetsstyret beslutat om. Moderaterna skriver heller inget om att de vill höja vårdavgifterna för medborgarna med över 30 miljoner. 

När vi i den politiska majoriteten formar sjukvårdspolitiken är det grundläggande för oss att vård ska ges till var och en efter behov. Den som är i störst behov av vård ska prioriteras. Det är en viktig grundsten för en jämlik och rättvis vård där individens betalningsförmåga inte är avgörande för hur snabbt eller vilken vård individen ska få. Det är tyvärr ingen självklar princip för den borgerliga regeringen och inte heller för regeringens lakejer.

Nu pågår ett omfattande arbete mellan länets tre sjukhus inriktat på att människor snabbare ska komma till vården. Arbetet med att korta köerna i vårt län ska ge resultat som håller långsiktigt, bortanför Alliansregeringens snäva marknadsinriktade sjukvårdspolitik. Att vi nu börjar se positiva resultat beror på ett målmedvetet och långsiktigt arbete, men också på en otroligt kompetent och hårt arbetande personal. Personalen inom vården är den viktigaste resursen för att vi ska klara en god och patientsäker vård för länets innevånare. Läs mer »

Jihad Menhem (V), Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) och Annika Hickish (MP) i en gemensam debattartikel, NA, Karlskoga Kuriren, Karlskoga tidning och Länsposten

Örebro läns landsting

I december förra året fattade riksdagen beslut om att höja högkostnadsskyddet för besök i öppenvården, från 900 till 1100 kronor. Förändringen trädde i kraft den 1 januari 2012 och nästan alla landsting har höjt högkostnadsskyddet men vi i Örebro läns landsting väljer att inte följa riksdagens beslut. Högkostnadsskyddet kommer fortsättningsvis att ligga på 900 kronor för besök i öppenvården. Majoriteten i landstinget som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vet att många tvekar att vända sig till vården på grund av ekonomiska faktorer och en höjning av högkostnadsskyddet skulle drabba dem med den allra svagaste ekonomin hårdast.

Att inte höja högkostnadsskyddet är en viktig politisk markering. Vi som tror på en offentligt och solidariskt finansierad välfärd måste stå upp och ta strid för de värderingarna. Den borgerliga oppositionen i Örebro läns landsting föreslog i sitt budgetförslag för 2012 att avgifterna i vården generellt skulle höjas med 25 procent och att återinföra avgifter för barn och unga under 25 år. Samtidigt vill nu oppositionen i landstinget följa riksdagens beslut och höja högkostnadsskyddet. Vilka marginaler får svårt sjuka med svag ekonomi med borgerlighetens politik? Hur många ska tvingas välja att inte söka upp vården på grund av ekonomiska skäl för att oppositionen gör andra prioriteringar?

Vår princip är att vård ska ges efter behov och inte efter plånbokens storlek. Om egenavgifterna och taket i högkostnadsskyddet höjs, riskerar alltfler som lever med små marginaler att välja bort vården på grund av privatekonomin. Vår ambition är att ingen i Örebro län ska behöva välja bort vård till sig själv eller sina barn på grund av ekonomiska skäl. Majoritetens politik bygger på solidariska principer och en omfördelning av samhällets resurser. Läs mer »

Länsbornas förtroende för vården på sjukhus ligger i topp i landet. 81 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för länets sjukhus. Riksgenomsnittet är 71 procent.
Länsborna har också högt förtroende för den samlade hälso- och sjukvården. 72 procent har mycket eller ganska stor förtroende för hälso- och sjukvården i Örebro län, jämfört med 66 procent i riket.
80 procent av länsborna anser också att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är detsamma som riksgenomsnittet.

Det visar resultaten från den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2011, som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting. De goda resultaten för Örebro läns landsting överensstämmer i hög grad med förra årets mätning. Undersökningen omfattar drygt 40 000 personer, varav cirka 1 000 i Örebro län.

Förtroendet för vårdcentralerna
Förtroendet för vårdcentralerna är inte lika högt som för sjukhusen – det gäller såväl i landet som i Örebro läns landsting. 60 procent av Örebro läns invånare har mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentralerna, vilket är något under rikets genomsnitt, 64 procent.
87 procent av länsborna är positiva till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor i samband med besök. Ökningen i länet sedan 2010 års undersökning är 13 procentenheter.

Beredda att avstå antibiotika – positiva till specialiserade sjukhus och Landstingskatalogen
Vårdbarometern visar också att åtta av tio länsbor är beredda att avstå antibiotika när det är möjligt, även om man riskerar några extra sjukdagar. Målet är att minska behandling med antibiotika, eftersom risken annars ökar för att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens).
Befolkningen i Örebro län är också positiva till att specialisera sjukhus. Åtta av tio tycker att det är bra.
Två tredjedelar av befolkningen använder Landstingskatalogen i Örebro län. Inget annat landsting har så stor andel av befolkningen som använder Landstingskatalogen som källa till information om vården.

Jihad Menhem (V) Örebro län i en debattartikel, ETC Örebro

Jihad Menhem

En tillgänglig sjukvård som ges efter behov är en ledstjärna för oss i Vänsterpartiet. Sjukvårdens viktigaste uppgift är att bidra till att invånarna har en god hälsa, men en god hälsa får man inte bara genom sjukvårdens försorg utan också genom många andra faktorer, såsom den grundläggande sociala välfärden och ett jämlikt samhälle med mindre klyftor.

Vi i Vänsterpartiet står fast vid att behoven till hälso- och sjukvården ska styra och inte storleken på plånboken. Vi säger nej till gräddfiler och att personer med privata försäkringar ska gå före i vårdkön. Hälsan är ingen handelsvara utan en mänsklig rättighet och målet för Vänsterpartiets hälso- och sjukvårdspolitik är en god och jämlik hälsa för alla.

Under det gångna året så har mycket positiva saker hänt i Örebro läns landsting. Vi som styr landstinget idag, d.v.s. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har klarat ekonomin bra… trots allt… Personalen har gjort ett fantastiskt arbete och många av verksamheterna som tidigare gått med underskott har förbättrat sitt ekonomiska läge. Det här är en bra förutsättning för att kunna säkra vården både ekonomiskt och att förbättra kvalitet. Läs mer »

Landstingsfullmäktige har idag antagit en folkhälsoplan för Örebro län. Planen belyser det folkhälsoarbete som landstinget och kommunerna prioriterar under åren 2012-2015.

Utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är
att samverka för en god hälsoutveckling, angripa den ojämlika fördelningen av hälsa, verka för en god hälsa hos barn och ungdomar, verka för ett hälsosamt åldrande och att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.

Elva målområden
Utgångspunkten vid utformningen av folkhälsomålen för Örebro län har varit det övergripande nationella folkhälsomålet – att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen- och dess elva målområden. För varje målområde finns en övergripande vision för länet och exempel på hälso- och sjukvårdens roll inom målområdet.

De elva målområdena är:

1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso– och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexuell och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

Jihad Menhem (v) Örebro län i en debattartikel, Karlskoga Tidning 21/12 och Örebroar´n 28/12

Jihad Menhem (V)

Allas rätt till hälso- och sjukvård är en oomstridd paroll. Men allas ekonomiska möjlighet till hälso- och sjukvård är inte lika självklar.

Många långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning har drabbats hårt av de senaste årens försämringar i sjukförsäkringen och nu höjer alliansregeringen kostnaderna för sjukvård och läkemedel genom att höja gränserna i högkostnadsskydden.

Från den 1 januari nästa år kommer det både bli dyrare att gå till läkare och att hämta ut sina mediciner. Regeringen tänker nämligen höja högkostnadsskyddet med 22 procent i förhållande till det nuvarande priset. De flesta i befolkningen har ökat sin disponibla inkomst mer än så och kommer inte få några större problem med att betala. De med lägst inkomster har dock bara fått en ökning med 17 procent och för dem kan det bli svårt att klara höjningen av sjukvårdsbesök och läkemedel. Läs mer »

VÄNSTERPARTIET

Pressmeddelande från Vänsterpartiet i Örebro läns landsting och Vänsterpartiet i Örebro

Vi ställer oss frågande till hur Örebro flygplats används och vill ha en diskussion med de andra partierna i våra styrelser. Senast den 15 december användes Örebro Airport till en tvångsdeportation av flyktingar till krigsdrabbade Afghanistan. Örebro landsting och Örebro kommun, tillsammans med länets övriga kommuner, är helägare av Örebro flygplats.

- Jag tycker det är rimligt att fundera över till vilka syften som vi använder örebroarnas skattepengar. Här ser vi hur kommunen genom sitt ägande av flygplatsen underlättar tvångsdeportationer till krigshärjade länder. Jag är starkt kritisk till dagens inhumana flyktingpolitik, säger Murad Artin (V) oppositionsråd.

- Vi kan inte påverka pågående polisiära insatser men samtidigt måste vi ta vårt ansvar för vad vi tycker är rätt och fel. Vi vill att flygplatsen ska användas till resor och utveckling av Örebroregionen, inte till att under tvång skicka människor rakt in i pågående krig, menar Jihad Menhem (V) landstingsråd.

- Vi hoppas att genom att både kommun- och landstingsstyrelserna diskuterar frågan, så kommer dessa tvångsdeportationer av människor att upphöra från Örebro flygplats, avslutar Murad Artin (V).

För ytterligare information kontakta:

Murad Artin, 0703-760398
Jihad Menhem, 0735-031053

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S),  Jihad Menhem (V) och Catrin Steen (MP) i en debattartikel (NA)

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), Jihad Menhem (V) och Catrin Steen (MP) .................Bild: Weine Ahlstrand

Vården ska vara jämlik och beakta människors lika värde!

Vi som styr landstinget, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, presenterar i dag en budget och verksamhetsplan för 2012.
För oss är det är viktigt att alla medborgare, oavsett var i länet man bor, ska känna en trygghet i att ha en bra och tillgänglig vård. Under 2012 kommer därför majoriteten i landstinget, tillsammans med våra tjänstemän och vårdens personal, att fortsätta arbetet med ökad tillgänglighet. Ett av våra uppsatta mål är att Sveriges bästa vårdcentraler ska finnas i Örebro län.

Vi har en allvarlig ekonomisk kris i världen, vilket även påverkar landstinget. Därför är det oroväckande och beklagligt att vi har en borgerlig regering som i en lågkonjunktur väljer att sänka skatten samtidigt som vi ser hur resurserna till välfärden minskar. Det görs i en tid när vi vet att personalen inom sjukvården är hårt pressad. Läs mer »

Landstingsstyrelsens förslag till verksamhetsplan 2012

Pressmeddelande

Högre tillgänglighet i vården. Jämlik och jämställd vård. En bättre vård för barn och unga och satsningar på äldre.
Det är fyra viktiga områden som landstinget sätter fokus på under nästa år. Det framgår av landstingets verksamhetsplan med budget för 2012, som antogs på landstingsstyrelsen den 1 november. Bakom beslutet står Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Verksamhetsplanen fastställs slutligt av landstingsfullmäktige den 21-22 november.
- Landstingets verksamhetsplan är vårt viktigaste styrdokument. Här finns prioriteringar, mål och uppdrag som ska löpa som en röd tråd och förverkligas i det dagliga arbetet i vården och i landstingets andra verksamheter, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson, S.
- Vårt viktigaste uppdrag är vården, och här fortsätter ett målmedvetet arbete att ständigt ha patientens fokus.

Största delen går till hälso- och sjukvård
Landstingets budget för verksamheten år 2012 är 7,2 miljarder kronor, varav 5,9 miljarder, 82 procent, går till hälso- och sjukvården. Till trafik, miljö och service anslås 484 miljoner kronor. Till tillväxt, kultur och bildning anslås 162 miljoner kronor, och till forskning 81 miljoner kronor.
Investeringsbudgeten omsluter totalt 495 miljoner kronor, där Campus Örebro är det största byggnadsobjektet på 120 miljoner kronor.

Nytt hälsoprojekt till invandrargrupper
- Örebro län har en stor befolkningsgrupp med invandrarbakgrund som löper hög risk för sjukdomar kopplade till livsstil, säger Jihad Menhem, V, landstingsråd och ordförande i nämnden för folkhälsa. – Svårigheter finns att nå ut med hälsoinformation och råd om levnadsvanor. Därför startar landstinget under 2012 ett hälsoprojekt för information och rådgivning till invandrargrupper. Läs mer »