Ordförande, ledamöter, åhörare och representanter för media….

Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets och socialdemokraternas gemensamma budget.

De senaste åren har landstinget kunnat göra kloka satsningar – samtidigt som vi klarat en bra ekonomi. Nu kan vi genom omprioriteringar, trots en svårare ekonomisk situation fortsätta i samma anda som tidigare under mandatperioden och prioritera barn och unga, äldre multisjuka, folkhälsa och rehabilitering.

Vi har redan fått en bra översikt av budgeten och jag tänker inte upprepa allt, men vill belysa en del saker lite extra.

Sverige är ett land som det är ganska gott att leva i för de allra flesta. Vi har en god hälsa i befolkningen, men det finns ändå mer att göra. Att förbättra folkhälsan är en viktig uppgift för landstinget trots att den framförallt påverkas av saker utanför landstingets kontroll. Förutom självklarheter som vatten och avlopp, bra bostäder osv så påverkas hälsan framförallt av faktorer som arbete, utbildning och social bakgrund. Tyvärr är det så just nu, att kommuner och landsting, på grund av försämrad ekonomi, är med och spär på arbetslösheten trots att det finns många arbetsuppgifter att utföra och trots att vi vet att arbetslöshet försämrar hälsan.

Men det finns ändå folkhälsoinsatser landstinget kan göra på många områden. Att ha möjlighet till en aktiv och rik fritid är bra för hälsan. Landstinget stöder föreningar och studieförbund som verkligen ger bra förutsättningar för lokalt engagemang, levande kulturverksamheter och utvecklingsmöjligheter.

Utbildningsnivån påverkar hälsan, våra folkhögskolor är en viktig del av utbildningsväsendet, inte bara för att de ger fler grupper, tex funktionshindrade, större mäjligheter till studier utan framförallt för att de erbjuder bra utbildningar. Vi vet att döva och hörselskadade ungdomar i vårt län har sämre hälsa än hörande. Vi avsätter pengar i budgeten för att förstärka ungdomsmottagningarna med teckenspråkskompetens. Vi har många döva och hörselskadade i vårt län och den tolkutbildning som bedrivs genom Fellingsbro folkhögskola bidrar till bättre möjligheter för döva och hörselskadade att delta fullt ut i samhället och bidrar på så sätt också till bättre hälsa.

Kulturupplevelser är bra för hälsan, det finns också forskning som visar att hjärnan läker bättre efter en stroke om patienten får tillgång till kulturupplevelser, därför ska kultur vara en del av vården.

Att motionera, äta bra mat och göra saker tillsammans med andra är viktigt för alla människor under hela livet för att kunna ha en bra hälsa. Därför vill vi rikta särskilda insatser till studiecirklar för äldre. Folkhälsosatsning mot fetma och övervikt finns med och alla verksamheter ska arbeta hälsofrämjande.

Sverige är inte ett jämlikt och jämställt land. Orättvisorna genomsyrar hela samhället och visar sig tyvärr också i vården. Man kan väl kort sammanfatta det med att välbeställda män får bättre vård än lågutbildade kvinnor. Det beror inte på att personalen vill att det ska vara så, och jag tror att man i de allra flesta fall inte är medveten om att personer behandlas olika beroende på social status och kön.

Det visade sig t ex i de så berömda studierna av hur barnomsorgspersonal bemöter flickor och pojkar. Personalen var övertygad om att de behandlade barnen lika, men när de filmades och fick se sig själva efteråt blev det uppenbart att de behandlade barnen mycket olika beroende på barnets kön.

Vi är alla en del av att upprätthålla skillnaderna mellan könen och för att komma till rätta med detta behövs utbildning och envist enträget arbete. Vi avsätter 700 000 till projektet Jämställd vård. Kvinnor och män ska inte alltid behandlas lika i vården, men kvinnor och män ska behandlas lika bra!

Vårdprogram och riktlinjearbete är också ett sätt att arbeta för mer jämlik och jämställd vård. Vården ska ges efter behov och tydliga riktlinjer är en god hjälp i bedömningen av vilken behandling patienten ska ha.

Vi vet att det kommer flera nya och en del uppdaterade nationella riktlinjer nästa år. Bland annat inom demens, diabetes, stroke, ångest och depression. Det är vanliga sjukdomar som drabbar många, framförallt äldre. Riktlinjerna innebär inte alltid ökade kostnader för landstinget, men de innebär oftast att förändringar i vården behöver göras och de kan innebära ökade kostnader för en del verksamheter.

För att upprätthålla en bra kvalité måste vi också kunna utveckla verksamheten när nya riktlinjer kommer och därför har vi valt att avsätta 8 miljoner kronor för att kunna möta eventuella nya kostnader i samband med dessa riktlinjer.

Våra egna riktlinjer och vårdprogram är också ett sätt att förbättra omhändertagandet av alla patienter. Cancer är en vanlig sjukdom som drabbar väldigt många. Det är också en sjukdom som väcker många starka känslor och som är väldigt påfrestande psykiskt. Vi vet att omhändertagandet av drabbade patienter kan bli bättre och därför avsätter vi 4,2 miljoner för att förstärka cancervården. Vi har avsatt 10 miljoner extra till läkemedel och en stor del av dessa kommer gå till just cancerområdet.

Vi har ändå låga kostnader för läkemedel jämfört med de flesta andra landsting. Det är bra och beror på ett mycket bra arbete av vår läkemedelskommitté. Våra egna verksamheter är duktiga på att följa deras rekommendationer.

Men med stigande ålder drabbas vi av fler sjukdomar och risken att de läkemedel som skrivs ut inte fungerar bra ihop ökar. Därför avsätter vi 1,2 miljoner till läkemedelsuppföljningar.

Det här är en del av de satsningar vi gör 2010.

För att vi ska kunna ha en bra gemensam hälso- och sjukvård även framöver måste vårdens andel av BNP öka.

Den tillväxt vi haft de senaste åren har lett till en stor ökning av den privata konsumtionen. Men den är väldigt ojämnt fördelad – de som redan har vad de behöver har fått ännu mer och de som har de stora behoven har fått väldigt lite eller till och med mindre att röra sig med.

Den kraftiga utvecklingen inom medicinens område gör att allt fler sjukdomar allt högre upp i åldrarna kan behandlas. Det är något som alla tycker är bra, men många verkar ha den uppfattningen att det inte ska få kosta något mer. Åtminstone inte i skattepengar, eller rättare sagt – det är en uppfattning som ganska många politiker hävdar. Gärna med tillägget vi måste hitta andra finansieringsformer, vi måste effektivisera mer, vi måste privatisera och vi måste hitta andra finansieringsformer. Givetvis ska den gemensamma välfärden vara effektiv och det som görs ska vara till nytta, men vi måste också kunna finansiera den fantastiska utveckling vi har inom vården med skattemedel så att den utvecklingen kan komma alla till del.

Den här uppfattningen verkar inte delas av befolkningen. Förra året genomförde SKL en undersökning om medborgarnas betalningsvilja till den gemensamma välfärden. Det var förvånansvärt tyst om den undersökningen och jag misstänker att resultaten inte var de den borgerliga majoriteten i SKL önskade sig. En kraftig majoritet av befolkningen var beredda att betala högre skatter om pengarna gick till den gemensamma välfärden. 90% av befolkningen ville hellre ha höjd kvalitet inom skola, vård och omsorg än sänkt skatt och 85% var beredda att betala högre skatt för att höja kvalitén i sjukvården för alla.

Och efter att den undersökningen har regeringen sänkt skatten ytterligare! Ekonomin för kommuner och landsting har försämrats betydligt och det ger förstås också effekt på verksamheterna.

För vår del klarar vi både ekonomi och en bra verksamhet 2010. Arbetslösheten fortsätter att stiga och det gör att ekonomin för landstinget för 2011 och 2012 är minst sagt bekymmersam.

Jag utgår ifrån att våra kloka medborgare kommer se till att vi får en ny regering i höstens val och att vi därigenom kan fortsätta arbetet i Örebro Läns Landsting med bra verksamhet och kvlitét!

Så återigen yrkar jag bifall till Vänsterpartiets och Socialdemokraternas budget!

Mia Sydow Mölleby (V)

Uppdaterades: 21 nov 2009