artikel

Ang. Överlämnandet av Örebro Folkhögskola till annan huvudman

Den 24 mars kunde vi i pressmeddelande läsa att Örebro läns landsting och Evangeliska Frikyrkan inlett samtal som syftar till att Evangeliska Frikyrkan övertar större delen av Örebro folkhögskola. Frågan har inte behandlats politiskt i Regionpolitiska nämnden och endast dess ordförande har haft kännedom om dessa förhandlingar.

Örebro folkhögskola är en av landstingets tre folkhögskolor och har en friskvårdsprofil samt teckenspråk- och tolkutbildning. Årligen går ca 220 deltagare på skolans olika kurser.

Enligt pressmeddelandet menar ”landstinget” att detta är en bra lösning. Missionsdirektören för Evangeliska Frikyrkan, Lennarth Hambre, ser Friskvårdsprofilen som ”intressant” då många ungdomar i deras rörelse har ett stort idrottsengagemang och att de redan idag har ett omfattande ledarutbildningsprogram. Genom ett övertagande av Örebro folkhögskola skapas förutsättningar för Evangeliska Frikyrkan att utveckla detta. Landstinget avser att fortsatt ha kvar de utbildningar som är kopplade till teckenspråk- och tolkutbildningarna.

Folkhögskola är den äldsta formen av vuxenutbildning i landet och startade på 1800-talet för att ge ”allmän medborgerlig bildning”. Folkhögskolornas viktigaste uppgift är att stärka och utveckla demokratin och kulturintresset i samhället genom att bedriva folkbildning/utbildning för vuxna. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- nivån skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper. Den nedre åldersgränsen för att få studera på folkhögskola är 18 år. Någon övre gräns finns inte.

Folkbildningen ska göra det möjligt för människor att växa som individer och påverka samhället. Invandrarnas organisationer och nya sociala rörelser som växer fram i det mångkulturella samhällets spår, måste få en starkare roll i folkbildande verksamheter.

För att stärka länet och regionen bildningsmässigt, demokratiskt och kulturellt och för att erbjuda medborgarna möjligheter att öka sin livskompetens driver Örebro läns landsting i dag tre egna folkhögskolor.

Friskvårdsprofilen på Örebro folkhögskola innebär att man går på en skola där inte enbart den bokliga bildningen är huvudsak. På Örebro folkhögskola läggs minst lika stor vikt åt friskvård, motion och rätt balans mellan de ”goda ingredienserna” i livet – kultur, mat, respekt för andra, avstånd från droger, jämlikhet människor emellan och demokrati.

Mina frågor till dig är

Vad är anledningen till att Regionpolitiska nämnden i Örebro läns landsting inte varit delaktiga diskussionerna om ett eventuellt förändrat huvudmannaskap för Örebro Folkhögskola?

Ser du inga problem med att skolan skulle drivas av en organisation som inte längre är religiöst obunden?

Hur mycket diskussioner har förts om att bibehålla friskvårdsprofilen på skolan och innebörden av detta?

Om Socialdemokraterna ändrat inställning till vikten av fria folkhögskolor så undrar jag, om det med anledning av det pågår några diskussioner om förändrat huvudmannaskap för landstingets två andra folkhögskolor?

Tacksam för svar!

Elise Norberg

Vänsterpartiet

Kopiera länk