Framtidens sjukvård
Någon gång under livet behöver vi alla sjukvård. Den finns med när vi föds och dör, den är en del av vardagen för den kroniskt sjuke och för många av oss när vi åldras. Tankar kring hälsa, liv och död berör oss alla, det är det som gör sjukvården så speciell.
När akutsjukhus i landet har lagts ned har många besvikna medborgare höjt sina röster, och sjukvårdspartier har vuxit fram. Även i Örebro län har länsbor med kraft visat vikten av att bevara ett fullvärdigt akutsjukhus i sin del av länet. Närhet, trygghet, kontinuitet och god kvalité på vården är av stor betydelse för patienten. När sjukdom och skador inte kan förebyggas har medborgarna visat att man önskar att akut sjukvård i möjligaste mån ges i när- och hemmiljö.
Den tekniska utvecklingen gör det möjligt för de mindre länsdelssjukhusen att svara för en effektiv och bra närsjukvård även i framtiden. Jag försvarar inte Lindesbergs lasarett, eller något annat länsdelssjukhus av sentimentala skäl, utan för att jag verkligen tror, att mindre sjukhus har en utvecklingspotential som är till gagn för medborgarnas bästa. Jag har också anledning att tro att det är det mest kostnadseffektiva för skattebetalarna.
Vi har sett akutsjukhus läggas ned i flera av våra grannlandsting, och fantasin har stora brister när man diskuterar strukturåtgärder i många landsting. Det är förlossningsvård och fram för allt akutsjukvård som läggs ned. Detta trots att ingen ännu har kunnat påvisa att det i längden innebär en reducering av landstingens kostnader på lång sikt. Snarast är det tvärtom. Vi ser det i Västmanland, Värmland, Dalarna och Gävleborg. I Gävleborgs län lades akuten ned i Bollnäs och personalen minskade från 700 till 350 anställda, men bieffekten lät inte vänta länge på sig, och det krävdes i stället rejäla ekonomiska tillskott till de kvarvarande akutsjukhusen i Gävle och Hudiksvall. ”Proppen gick ur” landstingsekonomin och verkligheten hann ikapp invånarna i Gävleborg.
Sjukvården i Örebro läns landsting ska ses som en helhet. Var får patienten sin vård bäst tillgodosedd? På ett länsdelssjukhus eller på det högspecialiserade sjukhuset? Det viktiga måste vara att den bedrivs på rätt nivå. Ca 10 % av vården som bedrivs på USÖ är högspecialiserad vård och kräver det som finns på ett universitetssjukhus. Övrig vård kan alltså med fördel ges på ett närsjukhus.
I landstingsvärlden är Örebro län snart ensamma om att inte lägga ned något akutsjukhus. Jag tycker det ska bli intressant att se om några år vilka som bäst lyckats motsvara väljarnas förväntningar. Det är naturligtvis viktigt att nu arbeta vidare på att hitta bra samverkan mellan sjukhusen.
Jag tror säkert att mycket kan förbättras när det gäller vårdarbetets metoder och organisation. Men framtidens sjukvård kan inte byggas på strukturförändringar eller organisatoriska rockader. Den måste bygga på det som medborgarna önskar och vill.
Sedan andra världskrigets slut har Sverige som välfärdsland varit i täten av utvecklingen när det gäller social trygghet och omsorg. Vi har skapat vår egen hälso- och sjukvårdsmodell som blivit en förebild för andra länder. Möjligheterna att få hjälp i vården är större än någonsin tidigare, men ändå upplever många att vården präglas av nedskärningar och resursbrist, trots att det aldrig funnits fler läkare och sjuksköterskor, och trots att det är mycket som talar för att medicinen kommer att kunna erbjuda mängder av nya möjligheter under de kommande åren. Varför vacklar ändå framtidstron?
Kanske ligger största oron i risken vi ser för att de grundläggande värdena ska urholkas? Värden som solidarisk finansiering, demokratisk styrning och allas rätt till bra vård när vi behöver den.
Elise Norberg, Landstingspolitiker Vänsterpartiet