Landstingsstyrelsens fattade i maj beslut om ett stopp för externa tjänsteköp, vilket även innefattar köp av tjänster från bemanningsföretag. Köp av dessa tjänster är mycket dyra och våra grannlandsting kan berätta om stora minusposter i boksluten till följd av sådana tjänsteköp. I vårt landsting har kostnaderna begränsats till 5-6 miljoner/år. Det är viktigt att landstinget finner långsiktiga lösningar för att rekrytera och behålla den egna personalen. Då kan inte pengar försvinna i merkostnader för dyra vikarielösningar. Pengar som hade behövts för att utveckla verksamheternas egen arbetsmiljö.

Detta är inte enbart en kostnadsfråga utan minst lika viktig är kvalitetsaspekten. Det är väl känt att anlitande av bemanningsföretag innebär brister i kontinuitet och uppföljning, och det är inte heller möjligt att bygga upp teamarbete med dessa tillfälliga och dyra lösningar.

Enligt uppgift hade 90% av läkare anställda i bemanningsföretag 2002 en annan huvudarbetsgivare. I Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen har detta diskuterats och där var landstingen överens om att det var ett problem om den egna personalen hade en bisyssla hos annan arbetsgivare.
I vilken utsträckning har bemanningsföretag anlitats efter att

Landstingsstyrelsen beslutade om ett stopp för externa tjänsteköp?

Vilka personalkategorier har varit aktuella?

Vilken strategi finns för att inte behöva anlita bemanningsföretag?

Sker någon förfrågan och uppföljning om vem som är huvudarbetsgivare för den personal som hyrs in i enlighet med den överenskommelse som gjorts i Samverkansnämnden Örebro-Uppsala regionen?

Elise Norberg

Vänsterpartiet

Uppdaterades: 25 sep 2003