Helt olika världar..
Mias krönika till Karlskoga Kuriren
För två och en halv vecka sedan var det upprop i Riksdagen. Efter det har det varit full snurr minst sagt!
Jag har haft fullt upp med att försöka förstå datasystemet, ordna praktiska saker till mitt övernattningsrum, gå på information om resesystem, bli fotograferad, mm mm. Jag har också varit på utskottsmöten, varit i kammaren vid omröstningar, varit på många möten med partikamrater i olika sammanhang där vi diskuterat olika ställningstaganden. Det är roligt och förvirrande, men jag kommer lära mig och jag har faktiskt redan lärt mig hitta ganska bra i husen!
Jag har varit politiskt engagerad i nästan hela mitt liv och aktiv i Vänsterpartiet sedan 1994. Att få representera partiet i Riksdagen är det finaste politiska uppdraget man kan få, tycker jag. Det konstiga är att jag har känt mig så långt borta från politiken under dessa två och en halv vecka som Riksdagsledamot! Jag har knappt hunnit läsa en tidning, jag har inte hunnit se på nyheterna, men framför allt – jag träffar nästan bara andra riksdagsledamöter, politiska sekreterare, pressekreterare eller tjänstemän i riksdagshuset. Det känns som en annan värld, en bubbla, och här ska vi sitta och diskutera och besluta om verkliga, riktiga, viktiga saker!!
Därför är det tänkt att ledamöterna ska vara hemma i sina län på måndagarna för att hålla kontakt med väljare och partiföreningar. Vad jag har förstått har färre måndagar kunnat användas så, fler och fler möten i riksdagen planeras in. Det har också blivit färre så kallade plenifria veckor, då ledamöterna kan göra resor i landet för att besöka arbetsplatser, träffa olika föreningar, offentliga verksamheter osv. Nu i höst är det två dagar som är plenifria, då blir det svårt att hinna upprätthålla kontakterna.
I söndags var jag på partimöte med lokalföreningen i Hallsberg. Vi pratade om vilka frågor som är viktiga för Vänsterpartiet att driva, vad är på gång inom äldreomsorgen i kommunen, hur ska barnomsorgen kunna byggas ut, hur ska vi som partiförening jobba och en massa annat praktiskt och konkret. Vad det var härligt och skönt att vara hemma och prata politik på riktigt och på allvar, med människor som lever vanliga liv som bland annat lokförare, sjukpensionär, bibliotekarie, sjuksköterska och så en riksdagsledamot! Det är en helt annan verklighet!
Jag kommer lära mig riksdagsarbetet och jag kommer lära mig förstå handlingarna till Konstitutionsutskottet. Det kommer bli mindre och mindre förvirrande och jag ska planera så jag hinner se nyheterna och läsa tidningen. Förmodligen kommer riksdagen bli en naturlig miljö för mig om något år, men jag hoppas att jag aldrig, aldrig på fullt allvar kommer tro att det är riksdagshuset i stället för Hallsberg som är den viktigaste verkligheten!! Och jag hoppas att vänliga partikamrater säger till om jag börjar tappa greppet om var den viktigaste verkligheten finns – för det är verkligen olika världar!!
Mia Sydow Mölleby (V), Riksdagsledamot